Skötselråd



Burar och voljärer

Som tidigare nämnts under rubriken Allmänt, trivs små praktfinkar utmärkt i en större rektangulär bur eller i en liten inomhusvoljär. Minsta längd på buren ska vara 75 - 80 cm, minsta höjd 60 cm och minsta djup 50 cm. En bur av denna storlek lämpar sig till ett häckpar av praktfink och följer därmed Jordbruksverkets regler om burstorlek. Givetvis är större burar än denna modell att föredra.

dsc00640.jpg

Flyttbar hjulförsedd inomhus- eller utomhusvoljär för burfåglar. Foto: Mats Wettergren

Vill man hålla fler fåglar av samma art eller olika arter tillsammans, lämpar sig en liten inomhusvoljär allra bäst. Voljären kan med fördel fyllas med kärvar av vass eller visset prydnadsgräs och inredas med sly och naturkvistar som sittpinnar. På voljärgolvet, bland några rejäla grästuvor, kan man lämpligen hålla ett par små Kinesiska dvärgvaktlar (Excalfactoria chinensis).

Bland slyruskor och vasskärvar pusslar man in flätade rymliga bokorgar samt små undulatholkar i fanérträ, beroende på vilka arter av praktfinkar man ämnar hålla. Bur- eller voljärgolvet beströs med inköpt, ren fågelsand blandat med lite torvströ. OBS! Ta ej sand från sandstränder, då denna sand ofta är förorenad och innehåller t.ex. spår av olja, plast etc. Fåglarna pickar i sig denna smörja och tar skada av detta.

dsc00989-edited.jpg

Slutna frontgallerförsedda kistburar, s.k. häckskåp. Foto: Mats Wettergren

Vill man som hobbyvän fördjupa sig i uppfödning av praktfinkar kan man med fördel hålla olika arter parvis i slutna, frongallerförsedda s.k. kistburar staplade på varandra, vilka formar något som populärt kallas för häckskåp. Som bottenströ till ett större antal av denna typ av burar rekommenderar jag pelleterat kattströ av märket ToaLätt. Denna pappersprodukt är ogiftig och dessutom komposterbar. Använder man denna typ av bottenströ måste man se till att det finns en separat foderskål med grit (fint grus eller fågelsand) i buren.

dsc00710.jpg

Planterad sommarvoljär i trädgården. Foto: Mats Wettergren

Som tidigare nämnts går det utmärkt att hålla praktfinkar i vindskyddade, planterade sommarvoljärer i trädgården med regnskydd över delar av voljären. Där kommer fåglarna allra bäst till sin rätt. Kyliga sommarnätter är inget problem om man ansluter voljären till en inomhusvoljär i ett litet skyddsutrymme, förråd eller garage. Med hjälp av en liten lucka ansluten till en lina, som löper ovan voljärtaket, kan man tryggt stänga in fåglarna utifrån, från framsidan av voljären, om vädret är otrevligt, blåsigt och ruggigt. Fåglarna ska alltid utfodras och ha tillgång till sitt foder inomhus, korgar och holkar för en eventuell häckning bör även finnas tillgängligt inomhus.

Temperaturkrav

De flesta arter av praktfinkar trivs bra i rumstemperatur. Afrikanska astrilder och asiatiska papegojamadiner vill gärna ha en lite högre fuktighet i fågelrummet. Detta löser man lätt med krukväxter eller en liten luftfuktare. Australiensiska arter som t.ex. Gouldsamadiner och Solastrilder föredrar högre värme än rumstemperatur, först då kommer fåglarna verkligen till sin rätt. Gouldsamadiner älskar sol och hög värme, de bör ogärna hållas i en temperatur som understiger + 18 grader C. Under häckningssäsongen, vid en alltför låg temperatur, kan honor av Gouldsamadiner lätt drabbas av s.k. värpnöd och avlida. Centraluppvärmda lägenheter passar Gouldsamadinen förträffligt, men under själva häckningsperioden bör man öka på luftfuktigheten för en lyckad häckning.

dsc00945.jpg

Vindskyddade trädgårdsvoljärer i söderläge, byggda med aluminiumprofiler. Foto. Mats Wettergren

Hårdföra små praktfinkar som t.ex. Diamant- eller Bältfinkar tål lite lägre temperatur. Håller man dem i en planterad, vindskyddad trädgårdsvoljär i söderläge utan skyddshus, klarar de en regnig svensk sommar utan problem, men bör tas in runt mitten/slutet av september. Med tillgång till ett skyddshus, kan de vistas i utomhusvoljären ända fram till mitten av oktober (Skåne), om nu vädret tillåter detta. Men se upp med frostnätter! Då blir det dags att ta in dem från utomhusvoljären eller schasa in dem till skyddshusets ljus och värme och stänga luckan.

Foder

Praktfinkar är företrädesvis fröätande fåglar men bör även utfodras med animaliskt protein. Som basfoder ska fåglarna utfodras med en fröblandning av god kvalitet avsedd för tropiska praktfinkar. Fröblandningen innehåller bl.a. många olika hirsorter, nigerhirs och kanariefrö m.m.  Mindre arter som t.ex. tygelastrild, guldbröstad astrild m.fl. bör utfodras med en "finare" fröblandning avsedd för afrikanska astrilder där tonvikten ligger på mindre hirssorter, emedan Gouldsamadiner och australiensiska praktfinkar föredrar lite grövre hirssorter och rikligt med kanariefrö i sin fröblandning. Röda och gula hirskolvar uppskattas av många arter. Rent gräsfrö t.ex. Dactylis glomerata ges i en separat skål och är ett viktigt foder för de flesta praktfinkar, särskilt för afrikanska astrilder och papegojamadiner.

Specialfröblandning avsedd för siskor är helt nödvändig för olika arter av siskor, t.ex. Kapucinersiska. Även mindre afrikanska astrilder och papegojamadiner uppskattar denna fröblandning som tillskottfoder utöver övrig finkfröblandning. Denna specialfröblandning för siskor består bl.a. av ogräsfrö, kanariefrö, nigerhirs, tistelfrö m.m. Något som alla siskor uppskattar är grodd nigerhirs, serverad i separat foderkopp.

dsc01180.jpg

Specialfröblandning för siskor, t.v. i bild, består bl.a. av ogräsfrö, kanariefrö, nigerhirs, tistelfrö m.m. Något som alla siskor uppskattar är grodd nigerhirs, serverad i separat foderkopp. Foto: Mats Wettergren

Vi importerar själva olika fröblandningar/foderblandningar, för både afrikanska astrilder, australiensiska praktfinkar. Även fröblandning för siskor, nigerhirs och ogräsfröblandning lämpliga för praktfinkar och siskor.

Animaliskt protein tillförs fodret genom att dagligen erbjuda fåglarna ett färdigköpt äggfoder, även det av god kvalitet. Vi importerar själva olika fabrikat av äggfoder, insektsfoder, kraftfoder samt pellets för frukt och insektsätande fåglar. Gouldsamadiner nöjer sig ofta med äggfoder som proteinkälla, även om vissa fåglar kan ta en och annan levande eller ituklippt mjölmask.

froblandning-praktfink.jpg

Som basfoder ska fåglarna utfodras med en fröblandning av god kvalitet avsedd för praktfinkar. T.ex. från belgiska/holländska tillverkare som Versele-Laga, Vadigran, Benelux eller King.  Foto: Mats Wettergren.

aggfoder.jpg

Animaliskt protein tillförs genom att dagligen erbjuda fåglarna färdigköpt äggfoder eller insektsfoder från t.ex. Orlux, levande mjölmask eller s.k. Buffalomask, beroende på vilka arter man håller. Foto: Mats Wettergren

Afrikanska astrilder, papegojamadiner och många andra arter praktfinkar tar dagligen djupfrysta, tinade fluglarver s.k. Pinkies, levande eller ituklippta mjölmaskar, eller varför inte Buffalomask (Alphitobius laevigatus), vilka ser ut som  minimjölmask och lämpar sig särskilt väl till mindre arter av praktfinkar. Alternativ är hemodlade kulturer av Daggflugor (Drosophila melanogaster) vilka populärt kallas för bananflugor. Dessa miniflugor uppskattas främst av mindre arter av astrilder. Färdigköpt tyskt insektsfoder, t.ex. Claus, eller belgiskt insektsfoder, t.ex. Orlux, kan många arter av astrilder uppskatta. Animaliskt protein är nödvändigt särskilt under uppmatningen av praktfinkarnas ungar.

kalcium-sepia.jpg

Sepiaskal och Belgisk kalciumblandning vid namn Minerals, tillverkare CéDé. Foto: Mats Wettergren 

Mineraler, kalcium och grit (grus/fågelsand) bör alltid finnas i bur och voljär. Vanligt krossat snäckskal från zoobutiken, är ofta för grovt för praktfinkar därför bör man i mortel mala ned snäckskalet till en mer finfördelad konstistens. Utöver snäckskal kan man även mala ned torkade s.k. sepiaskal (ryggskölden från bläckfisk) och blanda detta med snäckskalet. Ett bra färdigblandat alternativ är en belgisk finfördelad mineral-, grit och kalciumblandning vid namn Minerals av märket CéDé. Glöm inte sepiaskal, vilka förutom kalcium även innehåller jod.

För att fåglarna ska kunna ta upp kalcium krävs att man några ggr/vecka tillsätter ett multivitaminpreparat i dricksvattnet, då särskilt D-vitamin befrämjar möjligheten för fåglarna att tillgodogöra sig kalcium. OBS! Överdosera inte, följ noga doseringsanvisningarna. Vi använder ett vattenlösligt flytande multivitaminpreparat vid namn Vitamin ADEC från tyska Quiko. Alternativt även produkten Korvimin, vitaminer, aminosyror och spårämnen i pulverform.

Sommartid ges grönfoder, t.ex. ogräset Våtarv (Stellaria media) samt obegränsat med försommarängens halvmogna gräsfrö. Framför allt uppskattas fröställningar av mindre gräsarter med korta stjälkar, t.ex. Vitgröe (Poa annua). Kraftigare gräsfrön äts ogärna av fåglarna. OBS! Försäkra er om att det nyplockade grönfodret inte är besprutat med ogräsgift eller blivit bestrött med konstgödsel.

Sommartid är hemodlade halvmogna, gröna hirskolvar ett utmärkt tillskottsfoder. De är lätta att förkultivera och odla i söderläge. Hirskolvarna ges då de är gröna och deras frön är mjölkaktiga inuti, i det närmaste fuktiga då man mosar dem mellan tummen och pekfingret. Även silverhirs lämpar sig att odla i köksträdgården och utfodras i grönt, halvmoget tillstånd. Både halvmogna gröna hirskolvar och buntar av silverhirs går utmärkt att djupfrysa. Tinade kolvar och vippor av silverhirs äts av många praktfinkarter som grönfoder vintertid. Vintertid ges dagligen även skalad gurka, eller späda väl sköljda blad av Kravmärkt Romansallad, men framför allt grodd finkfröblandning eller groddfröblandning.

Att utfodra fåglarna med grott eller halvmoget frö är avgörande för fåglarnas hälsa och kondition, i synnerhet innan och under häckningsperioden. Den fröblandning vi gror till våra praktfinkar innehåller även lite mungbönor. Sistnämnda äts vanligtvis inte av praktfinkar då de är för stora och hårda, men i grott tillstånd är det många arter som tar dem, i synnerhet de saftiga groddarna. Själva grodden, på samtliga fröer i en groddfröblandning, bör var ca 3 - 5 mm lång då man utfodrar fåglarna. Vi importerar själva olika färdigblandade groddfröblandningar, enbart avsedda för att gro, för både praktfinkar och parakiter.  

dsc01185.jpg

Att utfodra fåglarna med grott eller halvmoget frö är avgörande för fåglarnas hälsa och kondition,

i synnerhet innan och under häckningsperioden.

Enkelt sätt att gro frö 

  • Häll upp önskad mängd finkfröblandning i en plast- eller glasskål
  • Fyll på med kallt vatten så att vattnet med råge täcker allt frö
  • Låt stå i ca 1 - 1½ dygn
  • Häll därefter av det unkna vattnet med frö i ett durkslag av finmaskig metall
  • Spola fröet under kallt rinnande vatten mycket noga, så att den unkna lukten försvinner och det blöta fröet doftar friskt och vegetabiliskt
  • Häkta upp durkslaget med sitt blöta, sköljda frö på en plast- eller glasskål
  • Lägg över en tallrik så att den täcker frömassan i durkslaget 
  • Låt stå i rumstemperatur i ca 1 - 1½ dygn
  • Spola gärna av fröet under kallt rinnande vatten 1 gång under denna tidsperiod
  • Då små vita groddar, ca 2 - 3 mm visar sig på fröet, spola då noga fröet i durkslaget i kallt rinnande vatten
  • Häkta upp durkslaget på skålen och låt det rinna av
  • Servera därefter i separat foderskål ca 1 msk per 2 praktfinkar dagligen
  • Byt groddar i foderskålen dagligen
  • Groddarna kan serveras tills de är ca 6 - 8 mm långa, men får aldrig serveras mögliga
  • Utfodra inte fåglarna med groddar som är längre och gröna, kasta dem och börja om

Mycket mer kan ni läsa om i vår bok: Tropiska fåglar som sällskapsdjur, ICA – Bokförlag 1996, ISBN 91-534-1696-1.

Dagligen ges givetvis friskt dricksvatten i vattenrör, diskade med flaskborste. Då praktfinkar älskar att bada bör de ha tillgång till badkar med dagligen utbytt badvatten.

Hygien och renhållning

Det är av stor vikt att regelbundet rengöra burar och inomhusvoljärer. Bottenströ eller sand ska bytas, sittpinnar diskas och naturkvistar utbytas. Foderkoppar, vattenrör och badkar diskas dagligen. Med hjälp av en s.k. flaskborste rengör man lätt vattenrören. Vattenrör bör desinficeras regelbundet då rören lätt blir bakteriehärdar och även kan sprida sjukdomar mellan olika burar. I brist på badmöjligheter kan vissa arter försöka bada i vattenrörets lilla tapp. Andra arter lägger foder, bottenströ etc. i tappen.Tillsammans med kalkavlagringar eller tillsatser av ett flytande vitamintillskott blir det en grogrund för bakterier. Då vattenrören känns slemmiga inuti, är det ett säkert tecken på att de akut bör diskas och desinficeras. Med jämna mellanrum bör man därför blötlägga alla vattenrör i en hink i ca 12 timmar. Badet innehåller ett, av veterinär rekommenderat och lämpligt doserat, desinfektionsmedel utspätt med vatten. Därefter sköljer man noga alla vattenrör och munstycken i kallt vatten. Låt rören torka på ett diskställ innan de fylls med nytt friskt dricksvatten.

Foderkoppar i porslin eller i tålig hårdplast kan med fördel doppas i kokhett vatten i ca 15 - 20 minuter. Denna metod tar kål på ägg från bl.a. luftsäckskvalster. Luftsäckskvalster drabbar framför allt Gouldsamadiner och kan vara en svårutrotad plåga i en större besättning. Mer om detta kan ni läsa om under rubriken: Lite om sjukdomar & karantän.

Kistburar med frontgaller torkas av med hjälp av en urkramad fuktig mirakeltrasa doppad i Klorinlösning eller i annat desinfektionsmedel, t.ex. Bactericid från Avian Birdfood Products, F10 SC Veterinary Disinfectant eller Vircon, ett effektivt vattenlösligt ytdesinfektionsmedel. Denna typ av noggrann renhållning är särskilt viktig då man håller ett stort antal fåglar i många burar och/eller voljärer. Var noga med att inga fåglar befinner sig i, eller har tillgång till buren eller voljären då ni tvättar med desinfektionsmedel. Först när ni noggrant torkat bort desinfektionslösningen, eller pulverrester av den och buren eller voljären har torkat, släpps fåglarna tillbaka. 

Inte att förglömma är det betydligt trevligare för ägaren att sköta sina fåglar då miljön hos fåglarna är ren och fräsch. Dessutom är det rörande att se hur mycket fåglarna uppskattar sin nyligen rengjorda bur eller voljär. Med stor iver undersöker fåglarna nya naturkvistar och fräscht bottenströ och tackar sin ägare för omvårdnaden med god hälsa, talrika häckningar och ett långt liv.